littleQ - Queer blogg

.

Det finns vissa typer av människor, låt oss kalla dem heterosexuella. En del av dessa heterosexuella människor är även homofobiska, en del är bara korkade och sen finns det en stor del som är lika trevliga och underbara som du och jag är.

.

När man är barn är det inte alltid man medvetet får välja sina vänner. I skolan kanske man inte har lyxen att välja och vraka bland alla trevliga klasskamrater eftersom de för det mesta är väldigt otrevlig mot dig. Det kanske är du och en tjej till som inte riktigt passar in någonstans, och i brist på andra trevliga själar umgås ni och blir vänner. Ni kanske inte alls gillar att vara med varandra, men ni står ut eftersom alternativet att vara ensam inte är mer lockande. Vissa människor kanske hamnar i en kompisgrupp som sedan blir svår att ta sig ur och man håller ihop även om man egentligen inte har någonting gemensamt längre.

.

Jag var i en sådan kompisgrupp och det var på gymnasiet vi riktigt gick åt olika håll och jag slutade umgås med mina kompisar, det var ingenting jag led av då jag inte riktigt uppskattade deras beteende. Ibland träffar jag dessa kompisar, även om det var länge sen vi gick på högstadiet tillsammans, och idag är vi mer olika än någonsin.

.

Varför jag tar upp detta på min blogg är för att dessa kompisar är heterosexuella, homofobiska, korkade människor. Ni kanske anar varför jag inte kommit ut för dem än. När jag gick i högstadiet var det mycket snack om lesbiska i min kompisgrupp. Det var snack om den där tjejen som svarat "Ja" på frågan om man någonsin fantiserat om en person av samma kön (Sexualundervisningens frågestund), det var snack om läraren som tydligen var lesbisk och det var lite snack om mig. Att mina kompisar retade mig ett fåtal gånger med ord som "lebb" gjorde mig otroligt förbannad, för ingenting jag någonsin gjort var det minsta lesbiskt. Inte hade väl jag blivit kär i en tjej och inte heller hade jag hånglat upp en brud i korridoren. På högstadiet visste inte ens jag om att jag på senare tid skulle börja dejta tjejer.

.

För en tid sen hade jag bestämt mig för att komma ut för dessa människor, jag kände mig stark nog att försvara mig om de skulle säga något taskigt. Jag var sekunder ifrån att säga någonting då en av den antydde att jag dejtade en tjej och alla skrattade. Jag bestämde mig för att komma ut en annan dag, det var ju ändå min födelsedag.

Igår träffade jag två av dem och de började prata om en tjej som tydligen måste vara lesbisk för hon använder ju inte smink. Liksom VA?! Vad är det här för människor och vad gör jag här?

Jag borde ha kommit ut då med orden "det finns ju många lesbiska som sminkar sig också, titta bara på mig" (även om jag inte kallar mig själv lesbisk/homo annars).

Men jag gjorde ingenting, satt och var chockad över detta korkade uttalande om denna tjej som inte vill sminka sig och blir stämplad som lesbisk av personer som hon knappt känner. Jag vet att det bästa för mig vore att komma ut, eller i alla fall munhuggas lite när det gäller sådana här frågor som är så viktiga för mig, varför jag inte lyckas göra det vet jag inte. Förmodligen är jag väl rädd för att förlora dem, även om de är så korkade och elaka att jag borde bli glad om vi aldrig pratade med varandra igen.

Men det är väl så, vissa människor är svårare än andra att komma ut för och än är jag rätt så ovan att komma ut. I detta fall är det inte bara att komma ut för några stycken, utan kommer jag ut för dem så kommer jag ut för väldigt många för de skvallrar som bara den.

.

Hoppas att ni har en fin sommar och känner er inspirerade att komma ut för någon, jag ska försöka igen i alla fall. Skam den som ger sig. :)

/littleQ